Det kan ju finnas både för- och nackdelar med att märkas när man kommer ny till en skola. Det är kanske inte så lätt att bli av med den där märkningen, när den väl sitter där. Man ska ju självklart vara sig själv, men kanske till en viss grad. Om du är riktigt bitchig, kanske du ska försöka ''träna'' bort det istället för att visa dit riktiga du. För det kan bli riktigt jobbigt att komma ny till en grupp/skola med lite för mycket felattityd. Men om du har rätt attityd, och kan inspirera andra så ska du självklart vara dig själv.
Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra, det beror nog kanske mycket på vad det gäller. Och vad konsekvenserna blir. Om du skulle vara tvungen att gå in ''cirkeln'' eller ''ringen'' som Erik var så hade jag hellre lyssnat på rådisarna. Vem vet, du kanske slutar på sjukhuset, och kämpar för ditt liv. Hade det inte bara varit bättre att putsa rådisarnas skor? Jag skulle lyda rådisarna, Jag skulle inte våga göra något annat. Jag skulle inte våga stå upp för mina rättigheter.
Jag tror att det är väldigt svårt att bryta mönster, att få bort den där ''stämplingen''. För att de som har stämplat dig, kommer nog inte så lätt ta bort den. De kommer inte heller acceptera, eller tro att du har ändrats på ett tag. För att ta bort den där stämplingen, tror jag att man måste motbevisa det. Att motbevisa att man inte är stark, är ju dock inte så lätt. Det kan vara väldigt svårt att få människor att tro att du är svag, när du faktiskt en gång redan visat att du är stark.
Jag tror att Erik och Pierre blir kompisar just för att de är så olika, för att de inte tycker lika alla gånger. Just för att de diskuterar, kompromissar. Det är det en riktigt vänskap behöver tror jag, man måste inte tycka eller tänka likadant hela tiden. Jag tycker inte det spelar någon roll alls, det beror ju mer på personlighet, än intressen. Det är ju självklart enklare att hitta samtalsämnen med någon som har ungefär samma intressen som en själv, fast det går även fast man inte har det. Så därför tycker jag inte att det är så viktigt. Jag har ganska många vänner som har samma intressen, men även några som inte har det. Och det funkar ju också!
Jag tror att det går ganska många rykten på Oppeby, även fast jag inte får reda på dem. Jag tror inte alls på rykten, jag tror att de skapas p.g.a. avundsjuka eller att man vill ha mer uppmärksamhet/makt. Enligt mig är ett rykte något som inte är sant och som man vill ska skada en eller fler andra personer. Jag kan inte riktigt relatera till något, men jag tycker att rykten är en sådan sak som inte borde finnas.
Jag tror att det är väldigt vanligt med öknamn. Kanske inte sådana som t.ex. ''Råttan'' men jag tror absolut att det finns andra namn, oftast som bög, eller gay eller liknande. Även könsord kan förekomma ibland. Och det tycker jag hemskt. Jag menar att vara gay är väl något fint? Det är lika underbart som att vara hetro?
Jag tror att smeknamn uppkommer genom att man leker lite med varandras namn. Jag har alltid kallats ''Jullan'' sen jag var sjukt liten. Och det klart. Det kanske inte alltid är kul. Absolut inte när det blev ''Jullan Bullan'' eller ''Julle Bulle'' då jag var väldigt överviktigt när jag var yngre. Men jag tror inte att det var något ont, eller är något ont med smeknamn. Det är nog bara ett litet smeknamn för att slippa säga hela namn, och för att göra det lite personligt! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar